En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning, som normalt utkommer minst en gång per vecka.
Dagstidningar kännetecknas av sin regelbundna utgivning och fokus på aktuella nyheter från hela samhället. De skiljer sig från andra publikationer genom sin tillgänglighet för en bred publik.
I Sverige har traditionen en lång historia, och trots digitala medier behåller formatet stark ställning.
Vad är en dagstidning enligt definitionen?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället. |
- Svensk lag kräver minst en gång per vecka för att räknas som dagstidning.
- Veckovisa publikationer accepteras i Sverige, till skillnad från internationella normer.
- Ordet belagt sedan 1780 i svenskan.
- Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
- Engelsk översättning är daily newspaper.
- Svenska dagstidningar har höga upplagor trots TV och internet.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Laglig definition | Reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning | Wikipedia |
| Utgivningsfrekvens | Minst en gång per vecka i Sverige | Kryssakuten |
| Huvudkriterier | Fyra sedan 1800-talet | NE |
| Första belägg | 1780 | Wiktionary |
| Böjning singular obestämd | Dagstidning | Wiktionary |
| Böjning plural bestämd | Dagstidningarna | Wiktionary |
| Etymologi | Fornsvenska ”tidhning” | Språktidningen |
| Engelsk term | Daily newspaper | Cambridge Dictionary |
Hur böjs ordet dagstidning?
Etymologisk bakgrund
Ordet dagstidning har använts i svenskan sedan 1780 och avser tidningar med daglig utgivning. Det relaterar etymologiskt till fornsvenska ”tidhning”, som betyder underrättelse eller nyhet.
Dagstidning (obestämd singular), dagstidningen (bestämd singular), dagstidningar (obestämd plural), dagstidningarna (bestämd plural).
Relaterade termer
Hyponymer som morgontidning och kvällstidning specificerar utgivningstidpunkten.
Vilken är historien för dagstidningar i Sverige?
Dagstidningar har utgivits i Sverige sedan 1600-talet. Pressen växte kraftigt från 1800-talets mitt och bidrog till demokratisering.
Största tidningarna 2006
- Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk): 416 500 exemplar på vardagar.
- Expressen/GT/Kvällsposten (oberoende liberal): 326 000 exemplar.
Svenska dagstidningar behåller höga upplagor internationellt sett, trots konkurrens från TV och internet.
Tidslinje för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första – senare Post- och Inrikes Tidningar. Wikipedia
- 1700-talet: Ökning av antalet tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen.
- 1863: Göteborgs-Posten startar.
- 1864: Dagens Nyheter grundas.
- 1800-talets mitt: Stark tillväxt och opinionsbildning.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjort eller varierande |
|---|---|
| Fyra huvudkriterier sedan 1800-talet | Exakt frekvenskrav internationellt (ofta minst två gånger per vecka) |
| Svensk lagdefinition: minst en gång per vecka | Aktuella upplagor efter 2006 |
| Historia från 1645 | Exakta effekter av digitalisering på framtida upplagor |
| Böjningsformer fastställda | Moderna hyponymer utöver morgon- och kvällstidning |
Bakgrund och betydelse av dagstidningar
Dagstidningar fungerar som plattform för allsidig nyhetsrapportering och opinionsbildning. De har spelat en central roll i samhällets demokratisering i Sverige.
Traditionen sträcker sig från 1600-talet och kvarstår stark trots medieutveckling. Dagstidning som begrepp betonar daglig aktualitet.
Källor och referenser
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Wikipedia: Dagstidning
Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Nationalencyklopedin
Ytterligare källor inkluderar Wiktionary för etymologi och Språktidningen för historiska insikter. Se Svenska dagstidningar för mer.
Sammanfattning om dagstidningar
Dagstidningen är en grundpelare i svensk mediehistoria med tydliga kriterier och lång tradition. Från 1645 har de format opinionsbildning, och formatet kvarstår relevant. Dagstidning.
Vad skiljer dagstidning från andra tidningar?
Fokus på nyheter, periodicitet och universalitet, minst veckovis i Sverige.
När uppstod ordet dagstidning?
Belagt i svenskan sedan 1780.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
2006: Aftonbladet (416 500 ex.) och Expressen (326 000 ex.).
Hur definieras dagstidning lagligt i Sverige?
Skrift med reguljär nyhetsförmedling, minst en gång per vecka. Relaterad kalla: Australiainsight.
Vad betyder kriteriet universalitet?
Nyheter från hela världen och samhället.
Har digitaliseringen minskat upplagorna?
Svenska tidningar behåller höga upplagor relativt internationellt.
Vilken var den första dagliga tidningen?
Dagligt Allehanda 1776.
Missa inte
Derek Hinkey i American Primeval – vem är Red Feather?
Statistik Aston Villa mot PSG: Resultat & H2H 2025
Taylor Swift Eras Tour: Rekordintäkter, setlist och film
Få lån när alla säger nej – Hitta Trygga Alternativ
Torsk i munnen bebis – Symtom, orsaker och behandling
Soft Summer Color Palette: Bästa Färger för Mjuk Sommar
