måndag, 11 maj
Nyheter, nöje och nästa grej att göra.

Newspaper – Definition, Historia och Kriterier i Sverige

Av Andreas Pettersson · mars 29, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den lagstiftningsmässigt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka, medan det internationellt ofta krävs minst två gånger per vecka för att kvalificera som dagstidning. Publikationen kännetecknas av aktualitet och bred tillgänglighet.

Svenska dagstidningar har en lång historia och anpassar sig till digitala förändringar trots minskande pappersläsare.

Vad är en dagstidning?

Kriterium Beskrivning
Periodicitet Regelbunden utgivning.
Aktualitet Nyhetsfokus.
Publicitet Tillgänglig för alla.
Universalitet Nyheter från hela världen och samhället.
  • Dagstidningar utkommer ofta dagligen eller flera gånger i veckan.
  • Begrepp som sexdagarsutgivning och sjudagarsutgivning används.
  • Traditionella format inkluderar broadsheet på 600 x 380 mm och tabloid.
  • Ordet belagt sedan 1780-talet.
  • Sverige har cirka 150 dagstidningar idag.
  • Upplagor minskar på grund av TV och internet.
  • Största 2006: Aftonbladet med 416 500 exemplar.
Aspekt Detalj Källa
Svensk definition Minst en gång per vecka Wikipedia
Internationell Minst två gånger per vecka NE
Fyra kriterier Sedan 1800-talet NE
Format broadsheet 600 x 380 mm Wikipedia
Aftonbladet 416 500 exemplar (2006) Svenska dagstidningar
Expressen etc. 326 000 exemplar (2006) Svenska dagstidningar
Antal idag Cirka 150 Svenska dagstidningar
Etymologi Belagt 1780 Wiktionary

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Ursprunget på 1600- och 1700-talet

Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 räknas som en av de första, och den digitaliserades 2006. Relaterad kalla: Australiainsight.

Tidig milstolpe

Dagligt Allehanda från 1776 var den första med utgivning alla dagar i veckan.

Växten på 1800-talet

Pressen växte starkt under 1800-talet och bidrog till demokratiseringen. Exempel är Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).

Antalet tidningar ökade markant under perioden.

Vilka är de största svenska dagstidningarna?

Data från 2006 visar Aftonbladet som största med 416 500 exemplar på vardagar. Den är oberoende socialdemokratisk.

Expressen, GT och Kvällsposten nådde tillsammans 326 000 exemplar. De är oberoende liberala.

Historiska siffror

Upplagorna avser 2006 och speglar pappersutgåvor.

Vad betyder ordet dagstidning etymologiskt?

Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och avser tidning med daglig utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.

”Tidning” kommer från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder nyhet eller underrättelse – inte frekvens.

På engelska motsvaras det av daily newspaper.

Viktiga händelser i historien för dagstidningar

  1. 1645: Ordinari Post Tijdender börjar utges. Källa
  2. 1776: Dagligt Allehanda med daglig utgivning.
  3. 1863: Göteborgs-Posten grundas. Källa
  4. 1864: Dagens Nyheter startar.
  5. 1867: Helsingborgs Dagblad etableras.
  6. 2006: Ordinari Post Tijdender digitaliseras.
  7. 2006: Aftonbladet toppar med 416 500 exemplar.

Etablerade fakta kontra oklarheter

Etablerat Oklart eller ofullständigt
Definitioner och kriterier sedan 1800-talet. Aktuella exakta upplagor efter 2006.
Historiska milstolpar som 1645 och 1864. Exakt antal dagliga läsare idag.
Etymologi belagd 1780. Framtida effekter av digitalisering.

Bakgrund och kontext för dagstidningar

Dagstidningar fyller rollen som universella nyhetskällor och når allmänheten med globala och lokala händelser.

I Sverige behåller de höga upplagor internationellt sett, trots konkurrens från digitala medier.

Dagstidning som begrepp betonar regelbundenhet och aktualitet.

Källor och citat

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.

Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Fakta hämtade från Wikipedia, NE och Språktidningen. Svenska dagstidningar ger historisk överblick.

Sammanfattning av dagstidningens roll

Dagstidningen förblir central för nyhetsförmedling i Sverige med rötter från 1645. Trots digitala utmaningar upprätthålls traditionen av periodicitet och universalitet. Etymologin understryker fokus på nyheter. Dagstidning.

Vad skiljer svensk definition från internationell?

Sverige: minst en gång per vecka. Internationellt: minst två gånger.

Vilka format finns?

Broadsheet (600 x 380 mm) och tabloid.

När uppstod ordet dagstidning?

Belagt sedan 1780.

Hur många dagstidningar finns i Sverige?

Cirka 150 idag.

Vad betyder ”tidning” ursprungligen?

Från fornsvenska tidhning, nyhet eller underrättelse.

Vilken var den första dagliga tidningen?

Dagligt Allehanda 1776.

Engelsk översättning?

Daily newspaper.



Missa inte